Albaniens land, Albaniens land
Vill jag genast återse
är är mitt gamla pass, men han
På bilden – vem är det?
Här irrar jag runt mitt kvarter utan plan
Fan vet när jag senast var utanför stan
Jag flög, jag flög, sa Frasse Swahn
I ett reaplan

Jag stod så solbränd, vig och ung
I söderns sol en gång
Där kraftverksdammen Mao Tse – Tung
Reste sig med sång
Med hackan i hand i en arbetsbrigad
Stod Frasse Swahn i Tirana stad
Den bilden lockar fram en tår
Jag var arton år

Så vackert är det ingenstans
Och kvällens vind så sval
Och där är skördefest och dans
Allt i den gröna dal
Och lätt är att andas i unga dar
När allting sin jublande början tar
Och man är nykter, klar och har
Sitt ansikte kvar

Jag ser ett land så grönt och grant
Där mänskan ej trycks ner
Där psykakut är obekant
Där självmördarna ler
Jag kan inte räkna dom under jag såg
Eller komma ihåg var det landet låg
Där femårsplanens djärva mål
Smitt ett folk av stål

Här vandrar jag, sa Frasse Swahn
Så tandlös och så tärd
En pilgrim som endera dan
Ska nå en bättre värld
Kamrater, farväl, jag reser ikväll
Jag liftar dit ner ifrån närmsta rondell
Se på skylten här uti min hand
Står: ”ALBANIENS LAND”

2006