Kom dit vägarna slutar och börjar
Och dundrar fram under hästens has
Till sagans skog dit åskmolnen dras
Där många första spadtag tas

Över hav av moln går månen opp
Vandrar så vida
Men till sommarn ska hennes himlakropp
Stå brud vid min sida

Där snöplogen karvar i mörkret
Och tågets vissla i berget skär
Kanske möter du en kväll som den här
Den sötaste nektarn, min hjärtans kär

Aldrig nådde väl stjärnorna högre
Än dom som tänds där i hennes spår
I vitsippsbackarna där hon går
Där hennes fotvalvs mildhet rår

Allting älskar jag handlöst hos henne
Hur himlen speglas i blicken klar
Men mest ändå nog fötternas par
Som bar henne till mig i vinterns dar

2005