Hej hej!

Du surfar förmodligen med Internet Explorer 6 eller 7. Den här webbplatsen stöder tyvärr inte dessa webbläsare.

Prova med t ex Mozilla Firefox istället eller uppdatera Internet Explorer till en senare version.

Mvh / Webbmastern

Press

Bild på Dan Beglund

Dan Beglund

Bild på Dan Beglund

Dan Beglund

Bild på Dan Beglund och Harald Svensson

Dan Beglund och Harald Svensson

Bild på Dan Beglund, Harald Svensson och Henrik Cederblom

Dan Beglund, Harald Svensson och Henrik Cederblom

”Allt är idioternas fel” 2011

”Dan Berglund väjer inte för intigheten och svärtan men han gör det med en lika anklagande som upplyftande intensitet och känsla som hos den unge Bob Dylan eller den ärrade Fred Åkerström. Och poesin är hans eget seende och full av underbara konkretioner. Som i ovan nämnda ”Gröna vågor”, ”Förlåt” och i det mäktiga sista spåret ”Skymningen” – en framtida visklassiker med ett sällsamt Stig Dagermanskt ljus om en pojkes dagliga tillflykt undan sina föräldrars bråk till ett hopptorn vid en badvik.”

Martin Nyström, Dagens Nyheter

”Dan Berglunds texter är elakare, känsligare, mer genomskådande, överraskande, egensinniga och välformulerade än något som skrivits i visform efter Cornelis. Han är en blandning av djupsinnig filosof, arg gatukämpe och kolsvart humorist som inte liknar något annat, och det gör inte heller hans sångröst som verkar bruten ur en järngruva.”

Sven L-O Johansson, Värmlands Folkblad

”Fantastiska sånger med texter som har udda infallsvinklar och gör allting speciellt. Hisnande rim. Känsla och passion. (…) Briljant, säregen musik av en av landets mest personliga vispoeter.”

Dennis Andersson, Barometern

”Men vackert är det mitt i alltihop, så Gud mig förbarme. Här finns inga sneglingar efter popularitet eller bekräftelse, estetiken bygger på en skönhet som är på riktigt och därför också oftast svart i kanterna. Det falska och förljugna har ingen plats hos Dan Berglund, och i ”Alla ler” (…) fungerar också satiren. (…) Dan Berglund är en unik röst i svenskt kulturliv.”

Ulf Bjereld, http://ulfbjereld.blogspot.com/

”Skymningen” är en finfin barndomsskildring där mörker och ljus smälter samman. (…) Dan Berglund levererar berättelsen med en pondus och affektion som för tankarna till självaste Fred Åkerström, och lyckas upprätthålla kraften under tio makalösa minuter.”

Henrik Lång, Västerbottens Folkblad

”Inte så mycket plakat längre, mer poesi. Lyssna bara på den fantastiska ”Skymningen”. Hursomhelst är det bra som sjutton och en strof som ”Sjön gick hög på det hav som var” fångar i alla fall mig. Och någonstans träffar Berglund naturligtvis också mitt i prick och har helt rätt när han sjunger: ”Allt är idioternas fel.”

Tore Lund, GT/Expressen

”Även om Dylan, Cornelis, Kjell Höglund och kanske framför allt Fred Åkerström väger tungt i hans ryggsäck så bär han den med fryntlig lätthet i rimmen, med en musikalisk finess och med en ironisk glimt i ögat.”

Patrik Forshage, Nöjesguiden

Bäst just nu enligt Lars Nylin: ”Landets buttraste trubadur öser örfilar över de verkliga skurkarna. I synnerhet titellåten, skickligt snodd från Dylan, är vassare än en nyslipad kniv.”

Tidningen Musikindustrin

”På nya albumet Allt är idioternas fel håller musiken hög kvalitet, med plats för både lekfullhet och svärta i de jazzcountrydoftande vismelodierna.”

Stefan Warnquist, Upsala Nya Tidning

”En återkomst som heter duga”

Kuriren

”Problemet är att Dan Berglund fastnat musikaliskt i den svenska visgenren. Den där högtravande sången med rullande r blir bara för mycket. Fred Åkerström dog 1985 och sedan dess verkar inget ha hänt.”

Anonym recension i Östersunds-Posten

”Alla låtar är inte lysande, men Berglunds sätt att sjunga en text är fenomenal.”

Jonas Bergroth, Lira Musikmagasin

 

 

Recensionsklipp – Konserter

Visan om uppväxtens skitbruna badviksvatten, ett halt och slipprigt hopptorn och föräldrar som vänder ryggen till berör och för snarare tankarna till filmen Flickan, med sin osentimentala skildring av av ett utelämnat barn, än till strejkande hamnarbetare i 70-talets Göteborg.

Maria Domellöf-Wik, Göteborgs-Posten 19/4 -10

Lysande. Fantastiskt. Briliant. En underbar spelning där han öppnar portarna till hela sitt register. (..)

Och han har texter som piskar och upprör. Men som lika gärna smeker ömsint. Det blir sköna kontraster och en särskild slags dramatik och visa på oerhört hög nivå. Som gör den här decemberkvällen varm och levande. Succé, tror jag det stavas.

Dennis Andersson, Barometern 5/12 -09

Redan när Dan Berglund sluter ögonen och slår an första ackordet på gitarren trollbinder han det för kvällen nästan fullsatta Nefertiti. Med kärlek och värme tar han med publiken på en musikalisk resa från Sörmland till Albanien via Backa, svettiga fabriksgolv och finska diskare på Grand Hotell. (…) Ingen lär ha gått hem besviken från Nefertiti…

Olle Råde, Göteborgs-Posten 20/12 -09

Med en veterans trygghet sitter han stilla, låter de både bitande och stundtals genomironiska texterna spela huvudrollen. Berglund river ned applåder för generationer, manar ungdomar i allsång och på något sätt känns det som att festen börjat på allvar.

Stefan Åberg, Västerbottenskuriren, (Holmöns Visfestival 2008)

Dan Berglund kommer att leva kvar länge.

Johanna Fredriksson, Västerbottens Folkblad, (Holmöns Visfestival 2008)

Det märks att han verkligen njuter av att åter stå på scen och spela för en till kvällen mycket entusiastisk publik. Med sig har han Harald Svensson och Henrik Cederblom, alla tre mycket skickliga musiker och de varvar flera olika instrument utan problem. (…) En timmes utlovad show blev till slut 90 minuter, minuter som flyger förbi. En glad och harmonisk Dan Berglund tackar och försvinner.

Martin Björkman, Sundsvalls Tidning

Det var Dan Berglund (…) som på torsdagskvällen sjöng på Skoghalls Folkets Hus, inför en rätt ungdomlig publik. Som dock lyssnade andäktigt på den prydligt kavajklädde mannen i övre medelåldern som satt så stillsamt på sin stol och sjöng till inget annat komp än sin egen gitarr. För de märkte nog att hans texter är allt annat än stillsamma. (…) Och när jag hörde Berglunds fascinerande röst glida, böla, knarra och kränga som få stämband gjort sen Fred Åkerström lämnade det jordiska så slog mig tanken att det skulle vara kul att få höra den ihop med ett stabilt rockkomp. Kraften för att matcha avsevärda decibeltal har han i alla fall.

Sven L-O Johansson, Värmlands Folkblad

Dan Berglund har förmågan att beröra. Han når ut med varje ord, varje ackord. (…) Han har förmodligen aldrig varit bättre. Hans storhet märktes tydligast efter konserten. Nästan alla i publiken radar upp sig för att köpa en platta av Dan Berglund. Men framför allt vill de ta Dan Berglund i hand, eller ge honom en kram.

Staffan Andersson, Västmanlands Läns Tidning

 

 

 

”Såna som vi…”

Det ville vaert en tragedie om Dan Berglund var den siste av en utdöende rase, men kanskje är det sant. Det finnes ikke länger så mange svenske visesangere som gir meg gode grösninger.

Geir Flatöe, Aftenbladet

Formidabel comeback. (…) Det är faktiskt lika träffsäkert och storslaget vilken låt man än plockar. (…) För att travestera albumtiteln, såna som Dan Berglund kommer aldrig nånsin att finnas mer. Kombinationen av starka melodier, kraftfull lättidentifierad röst och ett sällsynt välutvecklat sinne för orden och språket kan få mäta sig med.

Tommy Granlund, Östran

…ett mycket välproducerat album.(…) Jag förstår inte riktigt varför han måste vara så vresig, men det är helt uppenbart att den svenska visscenen är att gratulera.

Dan Backman, Svenska Dagbladet

…en samling riktigt fina sånger. Den naturlyriska kärlekssången Hymn (…) tror jag bestämt blir en liten klassiker som inte skäms i Bellmans, Taubes och Cornelis sällskap. Såna som vi hör till de senaste årens mer hörvärda visplattor.

Ulf Johansson, Göteborgs-Posten

Lysande comeback. Dan Berglund är tillbaka. (…) Man skulle kunna återkalla ett citat från Evert Taube: ”Sångerna förenar lust och fröjd, slit och släp, en nationell viskonst, som mitt i den internationella nöjesindustrins tidevarv hävdar vår humor och berättarkonst och melankoliska särprägel”. (…) kosmopolitiskt varma pastischer med kritik av det rådande läget. Vi hittar honom i det krokiga ledet Stagnelius, Bellman, Dan Andersson, Pablo Neruda…

Mikael Strömberg, Aftonbladet

Duetten som Dan Berglund gör med Sofia Karlsson på sin återkomstskiva får mig att ge upp allt motstånd. Med tårar och glädje tar jag emot denna skönhet, sträva längtan och orden som kommer från hjärtat: ”Inte förrän jag stigit i din vind/ I din uppåtström mot glädjens glittertind”. Berglund var naturligtvis mest känd som de göteborgska r-arnas egen trubadur. Det är längesedan. Revolutionsromantiken har givit vika för en klarare syn, en rakare livshållning, men i en sång som Frasse Swahn i Albanien återvänder han till sin egen ungdom.18-åringen möter Den Nya Människan i socialismens Tirana. De milda blåsarrangemangen är kongeniala, när Berglund sjunger om män som mötts vid fronten. Det är romantiskt, men ingen falsk romantik. Men man bör inte glömma att Berglunds textvärld också omfattar det djupt sensuella, utifrån en individuell erfarenhet, som i Då klär hon av sig allt. Här sjunger han som om Fred Åkerström alltjämt levde.

Thomas Nydahl, Occident på onsdag, augusti 22, 2007

Vid lyssningen av den nya skivan blir det uppenbart att han egentligen inte har bedömts och uppskattats efter sin förmåga tidigare. …en välkommen och välproducerad comeback.

Patrik Helgesson, Flamman

Dan Berglunds nya värd all väntan. (…)Berglund har fått hjälp av Göteborgs kanske finaste gitarrist, Henrik Cederblom, och av Harald Svensson från Peps Blodsband. Martin Hederos gästar på ett spår. Så visst låter det bra. (…) Han är mycket uttrycksfull, låter gärna bitter och förbannad. Ibland vemodig. Men kan också låta omtänksam och tacksam(…) Och eftersom salig Fred nu inte längre kan ge ut några skivor hoppas jag att vi slipper vänta tjugo år till innan vi genom Dan Berglund får nya svenska visor med denna kraft.

Lasse Franck, Stockholms fria Tidning

Annars ekar faktiskt Bellman mest som resonansbotten. Inte minst i låtarna om olycksbarnet Frasse Swahn. Här är det Berglunds svarta humor som firar stora triumfer.

Anders Tapola, Smålandsposten

Han sjunger texter som är som när berg krossas. Och plötsligt en ljuv duett med Sofia Karlsson. Det är sådant som lyfter ett album. Dan Berglund har en hel del att säga, inte bara det att han är tillbaka.

Lennart Götesson, Dala-Demokraten

I sanning befriande. Det är råtthål och rödtjut, en burlesk pastej som slår över till grotesk när den svärtar ner sig i skiten. (…) Röstraspet har blivit djupare med åren och textraderna i de vitt skilda sammanhangen är lysande.

Stefan Forsberg, Sundsvalls Tidning